är en svensk roman, först publicerad 1975.
Berättelsen är en pastisch på sekelskiftets kolportageromaner, men också med drag av dåtidens science fiction. Boken är ett exempel av en alternativ historia eller vad Lundwall själv kallar ukroni. Den skildrar ett alternativt 1916, som skiljer sig mycket från verklighetens. Ryska revolutionen 1905 lyckades, Frankrike och USA är monarkier och Norge fortfarande en del av Sverige efter ett blodigt krig, Skottland och Indien redan fria från Engelskt styre och så vidare. Även teknologins är annorlunda, för 1916 är också "luftskeppens och de ångdrivna robotarnas tidevarv". Det är en slags retrofuturism, där bilden av framtiden är hämtad från det förflutna. Jules Verne och andra dåtida science fiction författare har fått stå förebild. Förutom Verne, refereras det flitigt till allt från Sherlock Holmes och Fu Manchu till George Griffith och H.P Lovecraft. Illustrationerna är från litteraturepoken som parodieras, av illustratörer som Albert Robida, George Roux and Gustave Doré. De passar förvånansvärt väl in i romanen, trots att de inte är skapade för den.
Bokens handling är ganska typisk för den sortens underhållingsroman Lundwall parodierar. Det är en kamp mellan det goda och det onda, där det goda representerar den bestående ordningen. Det onda representeras av titelns Mörkrets Furste, en nihilist som vill störta den bestående ordningen med hjälp av den hemlighetsfulla och ondskefulla organisation han leder. Jorden kommer att träffas av en komet som kommer att förstöra civilisationen och i ruinerna kommer Mörkrets Furste att ta över. Det är upp till den bestående ordningens försvarare i form av den amerikanske journalisten Jeremiah Hod och den engelska poliskomissarien Lohmann (möjligen en referens till Fritz Langs film "M" från 1931) att stoppa honom.
Detta är naturligtvis en ironisk roman och man behöver bara gå något under ytan för att hitta det verkliga budskapet . Hjältarna är reaktionära, sexistiska och rasistiska representanter för dåtidens kapitalism, kolonialism och rasbiologi. I den kvinnliga huvudpersonen Mary North, får vi möta deras undergivna kvinnoideal. Deras seger i slutar i ett ohyggligt folkmord då man slutligen bestämmer för att ta itu med "den gula faran", dvs Asiens befolkning.
Mörkrets Furste representerar däremot samhällets förtryckta som de fattiga i slummen och de undertryckta nationerna i kolonialismen. Även kvinnorna har möjlighet att hävda sig i hans organisation. Mörkrets Furste får komma till tals i långa monologer och hans tankesätt är ganska övertygande i jämförelse med de förmenta hjältarnas floskler. Hans metoder är brutala, men inte mindre så än staterna han motsätter sig.
Resultatet blir en underhållande bok, där läsaren får njuta av en spännande handling, medan den reaktionära samhällssyn som sådana spänningsromaner tyvärr ofta ger uttryck för, systematiskt undergrävs av författaren. Resultatet är en underhållande bok, där ytan av reaktionära tankesätt döljer medelst ironi en allvarlig underton.
Inom science fiction fältet framstår Mörkrets Furste som en föregångare. Den här sorters retrofuturistiska berättelser, med luftskepp och fantastiska ångmaskiner, skulle senare under 2000-talet skulle bli ett litterärt mode bland anglo-amerikanska science fiction och fantasyförfattare, då kallad steampunk. Lundwall var kanske inte först, steampunk-romaner skrevs både av Michael Moorcock (Warlord of the Air, 1971) och Harry Harrison (Tunnel Through the Deeps, 1972). Och de verkliga orginalen för steampunk-genren är ju böcker av Jules Verne och H.G. Wells.
Men Lundwall var ändå tidigt ute och hans bok är mycket bättre skriven än merparten av steampunk-böcker som för några år sedan översvämmade den anglo-amerikanska bokmarknaden. När steampunk genren stod på sin höjdpunkt, kritiserade författaren Charles Stross genren med en viss rätt för att försköna den viktorianska tidsepoken och ignorera det lidande som dess samhällssystem innebar.
Den skarpa ironin i Lundwalls Mörkrets Furste framstår därför ännu högst aktuellt. Ett motgift mot en förskönande historieskrivning, reaktionära element inom underhållningslitteraturen och ondskefulla ideologier som tyvärr fortfarande lever. Den är kanske ett av den svenska science fiction litteraturens få mästerverk.
