fredag 30 oktober 2020

Mörkrets Furste eller Djävultornets Hemlighet av Sam J. Lundwall

Misc
Mörkrets Furste
Sam J. Lundwall
Hyser ni emellanåt en besinningslös längtan efter en roman där hjältarna är ädla bortom allt förstånd och där sataniska skurkar med romantiska namn smider diaboliska ränker mot den västerländska civilisationen, en...
är en svensk roman, först publicerad 1975.

Berättelsen är en pastisch på sekelskiftets kolportageromaner, men också med drag av dåtidens science fiction. Boken är ett exempel av en alternativ historia eller vad Lundwall själv kallar ukroni. Den skildrar ett alternativt 1916, som skiljer sig mycket från verklighetens. Ryska revolutionen 1905 lyckades, Frankrike och USA är monarkier och Norge fortfarande en del av Sverige efter ett blodigt krig, Skottland och Indien redan fria från Engelskt styre och så vidare. Även teknologins är annorlunda, för 1916 är också "luftskeppens och de ångdrivna robotarnas tidevarv". Det är en slags retrofuturism, där bilden av framtiden är hämtad från det förflutna. Jules Verne och andra dåtida science fiction författare har fått stå förebild. Förutom Verne, refereras det flitigt till allt från Sherlock Holmes och Fu Manchu till George Griffith och H.P Lovecraft. Illustrationerna är från litteraturepoken som parodieras, av illustratörer som Albert Robida, George Roux and Gustave Doré. De passar förvånansvärt väl in i romanen, trots att de inte är skapade för den.

Bokens handling är ganska typisk för den sortens underhållingsroman Lundwall parodierar. Det är en kamp mellan det goda och det onda, där det goda representerar den bestående ordningen. Det onda representeras av titelns Mörkrets Furste, en nihilist som vill störta den bestående ordningen med hjälp av den hemlighetsfulla och ondskefulla organisation han leder. Jorden kommer att träffas av en komet som kommer att förstöra civilisationen och i ruinerna kommer Mörkrets Furste att ta över. Det är upp till den bestående ordningens försvarare i form av den amerikanske journalisten Jeremiah Hod och den engelska poliskomissarien Lohmann (möjligen en referens till Fritz Langs film "M" från 1931) att stoppa honom.

Detta är naturligtvis en ironisk roman och man behöver bara gå något under ytan för att hitta det verkliga budskapet . Hjältarna är reaktionära, sexistiska och rasistiska representanter för dåtidens kapitalism, kolonialism och rasbiologi. I den kvinnliga huvudpersonen Mary North, får vi möta deras undergivna kvinnoideal. Deras seger i slutar i ett ohyggligt folkmord då man slutligen bestämmer för att ta itu med "den gula faran", dvs Asiens befolkning.

Mörkrets Furste representerar däremot samhällets förtryckta som de fattiga i slummen och de undertryckta nationerna i kolonialismen. Även kvinnorna har möjlighet att hävda sig i hans organisation. Mörkrets Furste får komma till tals i långa monologer och hans tankesätt är ganska övertygande i jämförelse med de förmenta hjältarnas floskler. Hans metoder är brutala, men inte mindre så än staterna han motsätter sig.

Resultatet blir en underhållande bok, där läsaren får njuta av en spännande handling, medan den reaktionära samhällssyn som sådana spänningsromaner tyvärr ofta ger uttryck för, systematiskt undergrävs av författaren. Resultatet är en underhållande bok, där ytan av reaktionära tankesätt döljer medelst ironi en allvarlig underton.

 Inom science fiction fältet framstår Mörkrets Furste som en föregångare. Den här sorters retrofuturistiska berättelser, med luftskepp och fantastiska ångmaskiner, skulle senare under 2000-talet skulle bli ett litterärt mode bland anglo-amerikanska science fiction och fantasyförfattare, då kallad steampunk. Lundwall var kanske inte först, steampunk-romaner skrevs både av Michael Moorcock (Warlord of the Air, 1971) och Harry Harrison (Tunnel Through the Deeps, 1972). Och de verkliga orginalen för steampunk-genren är ju böcker av Jules Verne och H.G. Wells.

Men Lundwall var ändå tidigt ute och hans bok är mycket bättre skriven än merparten av steampunk-böcker som för några år sedan översvämmade den anglo-amerikanska bokmarknaden. När steampunk genren stod på sin höjdpunkt, kritiserade författaren Charles Stross genren med en viss rätt för att försköna den viktorianska tidsepoken och ignorera det lidande som dess samhällssystem innebar.

Den skarpa ironin i Lundwalls Mörkrets Furste framstår därför ännu högst aktuellt. Ett motgift mot en förskönande historieskrivning, reaktionära element inom underhållningslitteraturen och ondskefulla ideologier som tyvärr fortfarande lever. Den är kanske ett av den svenska science fiction litteraturens få mästerverk.

måndag 6 juli 2020

Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström (recension)


Mattias Boströms fackbok Från Holmes till Sherlock är långt från den första som handlar om den store fiktive detektiven Sherlock Holmes. Ända sedan Arthur Conan Doyle skrev sina 60 berättelser har andra författare skapat en jämn ström av pasticher eller fan fiction om detektiven. Det finns naturligtvis tidigare facklitteratur om Holmes som till exempel biografier av Conan Doyle och skådespelare som har spelat Holmes och böcker om tv- och filmproduktionerna.

Men Boströms bok tar sig an ämnet på ett annorlunda sätt. Från Holmes till Sherlock är en bok om intresset för Holmes, de människor som har skapat de många berättelser om detektiven i böcker, pjäser, radio, film och tv med mycket mer och de otaliga striderna om upphovsrätten till figuren.

Denna bok är mig veterligen den första som tar upp hela historien om Holmes i verkligheten. Boken börjar med hur Arthur Conan Doyle skapade Holmes på 1880-talet, går sedan igenom 1900-talet och slutar i 2010-talet (titeln refererar till BBCs tv-serie Sherlock). Boken är därför nästan 500 sidor tjock i den andra utökade upplagen från 2018 som Jag läste.

Den skildrar de många personligheterna som har hållit detektiven levande så länge. Det börjar med Arthur Conan Doyle, men slutar inte där. Vi får träffa flera av de mest framstående Sherlock Holmes fansen. Holmesianerna var kanske det första exemplet på ett fandom i modern mening och de är i grunden orsaken till att detektiven fortfarande är så känd och älskad.

Boken berättar också om många människorna som har varit inblandade i att skapa och berätta om Holmes. Författare som Edith Meiser (som skrev manus till de många radiodramatiseringarna på 30- och 40-talet), illustratörerna för böckerna som Sidney Paget och Frederic Dorr Steele, regissörer och producenterna av Holmes-filmer och tv-serier, och naturligtvis de många kända skådespelarna som porträtterat Holmes och Doktor Watson, som William Gillette, Eille Norwood, Basil Rathbone och Jeremy Brett.

En annan röd tråd i bokens berättelse är striden om upphovsrätten till figuren. Conan Doyles arvtagare har ständigt försökt hävda sina rättigheter till Sherlock Holmes för att tjäna pengar på det stora intresset. Ett förfarande som har fortsatt in i våra dagar med allt mer tvivelaktiga medel sedan den lagliga grunden för ett fortsatt upphovsrättskydd av Sherlock Holmes har tynat bort med åren. Rättigheterna har numera ärvts eller köpts av personer vars släktskap till Arthur Conan Doyle är avlägset eller icke-existerande. Boken handlar därför också om Conan Doyles barn Adrian, Denis och Jean, och de många rättsliga tvisterna om upphovsrätten.

Ett sådant ämne kunde vara tråkigt, en serie av berättelser om skrivande, skapandet av otaliga film- och tv-produktioner och invecklade rättstvister. Men Från Holmes till Sherlock är medryckande berättad. Boström använder sin gedigna forskning till att måla upp scener från verkligheten på ett sätt som påminner om en roman. Berättelsens nyckelpersoner framträder som komplexa och färgstarka personligheter. Striden om upphovsrätten blir till ett spännande tragiskt drama, där temat är girighet och till och med de psykologiska orsakerna till arvtagarnas pengahunger framträder.

Resultatet är en mycket läsvärd, välskriven och lärorik bok. Boken är full med intressanta fakta och troligtvis kan till och med den mest lärda Sherlockian lära sig en hel del. Varmt rekommenderad för för alla med minsta intresse för Sherlock Holmes.