Musikanternas Uttåg är en roman av Per Olov Enquist, först publicerad 1978.
Den utspelar sig i författarens hemtrakter runt Bureå i Västerbotten i början av 1900-talet och handlar om försöken att skapa en arbetarrörelse där. Trots att arbetarna lider svårt, så får försöken åtminstone till en början föga framgång, ty människorna är närmast fångna av en stark, sträng och pietistisk religiositet och därmed inte mottagliga för budskap om fackföreningar och socialism. När den socialistiske agitatorn Elmblad kommer dit från Stockholm, så talar han för mestadels döva öron och misshandlas grovt av en mobb.
Enquist är tydligt sympatisk till den arbetarrörelse han
berättar om. Han skildrar i arbetarromans tradition öppet den misär som arbetarna levde i på den
tiden, det lidande som fackföreningarna och socialism behövs för att
bekämpa. Men han undviker noga att idealisera socialister och arbetare.
Agitatorn Elmblad är ingen stark hjälte, utan en människa med alla de
brister det innebär. De flesta av arbetarna i romanen är som sagt av religiösa skäl inte öppna till Elmblads budskap.
En av dem som Elmblad emellertid når fram till är en ung arbetarpojke vid namn Nicanor Markström, som är romanens huvudperson. Romanen är skriven i tredje person, men utges för att bygga på hans minnen. Enquist blandar nämligen fakta och fiktion genom att själv träda fram i romanen som författaren som lyssnar på Nicanors historia och gör en bok av den. Ett mycket intressant berättartekniskt grepp.
Boken handlar till stor del också om Nicanors familj, särskilt hans morbror Aron som får ett hemskt öde och vars självmord är bokens nyckelhändelse. Även om boken för det mesta berättas kronologiskt, så börjar boken med hans lik hittas och slutar med att han faktiskt begår dådet, undantaget en prolog och epilog. Och när läsaren läser skildringen av Arons självmord, förstår läsaren också varför han gör det.
Trots allt lidande i boken, som får sin kulmen med självmordet, är bokens motto "Det gives alltid något bättre än döden". Det kommer från folksagan "Stadsmusikanterna i Bremen". Djuren på bondgården i sagan är gamla och ska avlivas, men marscherar istället iväg för att stadsmusikanter i Bremen, ty dem menar att det gives alltid något bättre än döden. Det är det musikanternas utttåg som titeln på Enquists roman syftar på, här en symbol för en livshållning.
Musikanternas Uttåg är en stor roman. Boken är värd att läsa bara för Enquists utmärkta prosa. Den visar på romanens oöverträffade förmåga att göra historiska händelser och förhållanden begripliga för läsaren. Det är dessutom en bok som med sin positiva, men osentimentala livssyn kan mycket väl få en att vilja leva.
